Gasslander, Fredrik Håkan

Gasslander, Fredrik Håkan

Landskamreren Fredrik Håkan Gasslander räknas som den broder som hade störst betydelse för bildandet av Vänersborgs Par bricole år 1839. Han var också vår förste Styrande Mästare, eller Ordförande Mästare som det hette på den tiden.

Landskamreren Fredrik Håkan Gasslander föddes i Stockholm 1791 som son till borgaren Samuel Gasslander och dennes hustru Fredrika Hoffman. Tidigt valde han tjänstemannabanan och skrevs in som extra ordinarie på Stockholms läns Landskon- tor 1806. Fyra år senare tillträdde han ett vikariat som länsbokhållare för Älvsborgs län vilket innebar flytt till Vänersborg. År 1813 blev tjänsten ordinarie. Parallellt med sin anställning vid landshövdingens förvaltning hade Gasslander befattningen som stadskassör i Vänersborg samt förtroendeuppdrag som vice sekreterare i länets hushållningssällskap. År 1819 befordrades han till kronofogde i Marks, Bollebygds och Vedens härader. Först bosatte han sig i Surteby men flyttade efter ett par år till Borås. Även i Borås åtog sig Gasslander uppdrag utöver sin ordinarie tjänst. Han blev skattmästare i hushållningssällskapets södra filial och efter Borås stadsbrand 1827 satt han som ordförande i den värderings- och regleringskommission som då inrättades. Gasslander uppskattades för sina insatser och 1829 fick han mottaga en antik silverkanna med påskrift från Borås stads invånare.

Förmodligen var det på grund av det skickligt utförda uppdraget som ledare av vär- derings- och regleringskommission som gjorde att han kallades tillbaka till Väners- borg i november 1834. Några veckor tidigare hade staden lagts i aska och det åter- uppbyggnadsarbete som vidtog var av gigantiska mått och krävde tjänstemän med stor erfarenhet och ledarförmåga.

Landshövding Paul Sandelhielm satte Gasslander, vilken nu fick titeln landskamrer, som ansvarig för handläggningen av alla de frågor som uppstod i samband med reglering av nya tomter och upprättande av ny byggnadsordning. Att dessa frågor kunde bli komplicerade kan man förstå då man enligt den nya stadsplanen skulle öppna en kvartersbred öppen brandgata i öst-västlig riktning genom centrala staden. Här skulle man ersätta tidigare bebyggelse med utvidgat torg och en stadspark. Därför kunde det vara nog så delikata ärenden då tidigare ägare av dessa, stadens bättre, tomter skulle kompenseras. Det föreföll också naturligt att Gasslander ledde arbetet med den nya brandordning som samtidigt upprättades för Vänersborg.

Som ett barn av den nödhjälpskommission vilken i hast inrättades efter branden skapades år 1836 en drätselkammare som organiserades av Gasslander och där han kom att bekläda ordförandeposten under tre perioder fram till 1854. Vid sidan av detta arbete fick han nya förtroendeposter inom hushållningssällskapet, Wermlands Provincial Bank liksom i lasarettsdirektionen. Fredrik Håkan Gasslander avled 1862 i 71 års ålder.

Trött på att åka den långa vägen (två dagsresor) till Götheborg för att kunna bevista Par Bricoles kapitel var F H initiativtagare till bildandet av landets andra dotterloge i Wenersborg.

Så här beskrivs hans initiativ att bilda en bricolleriloge i Vänersborg i Par Bricoles stora historik från 1946:

”I en originell och lustig skrivelse till ’Kärälskelige Bröder i Brette’ kallade han bricolebröderna i staden, landssekreteraren C. A. Strömberg, häradsskrivaren C. Wikström, possessionaten C. A. Malm samt köpmännen J. Spaak och P. E. Svedberg till sammanträde med bland annat följande anmaning: ’Tiden är hardt när, då vishetens solstrålar äro att upphämta – tempelportarna varda snart upplåtna; se´n till att I ej stadnen utanför med oljetomma lampor. Låtom oss draga till Tempelstaden’. Samtliga beslöto den 14 september 1838 att bestiga ’Drakens rygg’ och draga åstad till Göteborg för att träffa avtal med Göta P. B. om biträde för instiftandet av en bricolleriloge i Vänersborg. Det mycket festliga besöket slutade med Göta P. B:s välvilliga medverkan och resenärerna återvände förnöjda och hoppfulla hem.” Året därpå, den 15 september 1839, instiftades Vänersborgs PB.

Huvudelen av denna text författad av Peter Johansson och återfinns i vår jubilumsmatrikel från år 2014