Året var 1839
I Sverige regerade den förste Bernadotten Carl XIV Johan, i Stockholm leddes Sällskapet Par Bricole, instiftat 1779, av den legendariske Stormästaren Pehr Westerstrand, i Göteborg var Par Bricole etablerat sedan 1801 och i den lilla staden Vänersborg med sina knappt 3000 invånare slickade man fortfarande såren efter den brand, som fyra år tidigare hade lagt staden i aska.
Genom dåtida goda handels- och kulturella förbindelser med Göteborg hade några framstående vänersborgare redan tidigare blivit medlemmar i ”Götha Bricolleri”, där de alltid blev vänligt och broderligt mottagna samt rikligen förplägade. 1800-talets dåliga kommunikationer lade dock ofta hinder i vägen för deltagande i ordensarbetet i den omfattning som man önskade.
Ett besök i Göteborg tog inte sällan flera dygn i anspråk, ofta kanske längre eftersom man i stället för att färdas kanalvägen valde landsvägen där Sollebrunns utmärkta gästgivargård lockade till långa och stärkande raster.
Det var vid denna tid den djärva tanken väcktes att försöka få till stånd en dotterloge i staden. Utsikterna bedömdes som goda.
Vänersborg var då en utpräglad tjänstemannastad med länsstyrelse, en stor telegrafstation, högre läroverk, Västgöta-Dals Regemente förlagt till Grunnebo samt godsägare och industriidkare i närliggande orter. Men man saknade framför allt ett fungerande nöjesliv i staden.
Initiativtagare var landskamreraren Fredrik Håkan Gasslander, då vice Gouvernör i Göta Par Bricole. Han var född i Stockholm men kom redan vid 21 års ålder till Vänersborg som landskontorist vid länsstyrelsen, där han snabbt passerade alla graderna ända till t f landshövding – en tjänst som han uppehöll en kort tid efter landshövding Sandelhielms död 1850.
Gasslander var inte bara en synnerligen dugande och populär ämbetsman, han var även en humoristisk och glad broder, så glad t o m att han på grund av sin ”yppiga levnad” beviljades avsked som landskamrerare 1851 och förordades till postinspektor i staden.
I en lustigt utformad skrivelse ställd till ”Kärälskelige Bröder i Brette” och undertecknad ”Bachiberg d. 23 aug. 1838, Silenus Junior” kallade han bricolebröderna, landssekreteraren C A Strömberg, häradsskivaren C Wikström, possessionaten C A Malm samt köpmännen J Spaak och P E Svedberg till sammanträde med bl a följande ord:
” Tiden är hardt när, då vishetens solstrålar äro att upphämta – tempelportarne varde snart upplåtna; se´n till att I ej standnen utanför med oljetomma lampor. Låtom oss draga till Tempelstaden.” Denna uppmaning resulterade i en resa till Göteborg i avsikt att försäkra sig om Göta PB:s medverkan till att instifta en bricoleriloge i Vänersborg.
Uppmuntrade av och glada över Göta PB:s positiva inställning avsändes redan i oktober månad 1838 en ansökan, undertecknad av initiativtagaren Gasslander jämte landssekreteraren Strömberg, possissinaten Malm, med doktor H Palmaer samt handlarna Spaak och G Jonsson till Höga Styrande Konseljen inom Moderlogen ”om att här i staden få inrätta en Dotterloge.”
Svaret framgår av följande citat:
” Stormästaren och Generalordföranden Herr Presidenten och Commendören P Westerstrand omtalade på ett Bricoleri Calas den 29 januari 1839 att han under en resa sistlidne sommar wid besök hos wår wärda Dotter Loge i Göteborg, funnit densamma i alla afseenden lysande och förtjänt av Moder Logens synnerliga aktning och tillgifvenhet. Trevnaden från Göta P.B. hade så spridt sig att ett sällskap i Wenersborg hos de Styrande Mästarne anhållit att en Dotter-dotter Loge derstädes måtte få inrättas. Från Dotterlogen i Göteborg hade även gjorts samma hemställan i en till Ordens Styrelse i Stockholm den 20 december 1838 avlåten skrivelse. Den 3 februari 1839 beslöt PB:s Stora Conseille tillåta ”det må på sätt som begärt blifwit, en Filial Loge af det Lysande Bricolleriet inrättas uti Staden Wenersborg, likväl allenast för denna Ordens fyra Arbetsgrader, samt utan rättighet att för sig begagna annat namn än Dotterlogen i Wenersborg, och skulle besagda Loge stå under närmaste inseende af Logen i Götheborg uti allt hvad arbetet och den economiska förwaltningen anginge.”
Efter detta glada besked kunde man på allvar börja planera för invigningen. Men det är en annan historia.
Anm: Denna sammanställning, som är skriven av R S K Sven Lind, finns intagen i Vänersborgs Par Bricoles Jubileumsskrift 1839 -1989.